Trichotillomani och dermatillomani – vad händer på BUP?

Du eller dina föräldrar tar först kontakt med oss och berättar kortfattat vad du behöver hjälp med. Efter det blir ni kallade till en bedömning.

En bedömning innebär att du och dina föräldrar får komma till BUP och berätta om ditt hårryckande eller hudplockande för en behandlare.

Så går en bedömning av trichotillomani och dermatillomani till

Under bedömningen får du beskriva ditt hårryckande eller hudplockande. För vissa kan det kännas jobbigt att berätta om detta, men behandlaren hjälper dig. Det är viktigt att komma ihåg att du inte är ensam om att rycka hår eller plocka hud. Före eller under bedömningen får du också svara på några frågeformulär.

Målet med bedömningen är att du ska få reda på om det är just trichotillomani eller dermatillomani som du har, eller om det kanske är något annat som du behöver hjälp med. Det är viktigt att veta vad det är som besvärar dig, för att du ska få rätt behandling.

Så behandlas trichotillomani och dermatillomani

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Den behandling som rekommenderas vid trichotillomani och dermatillomani är kognitiv beteendeterapi (KBT). I behandlingen får du träna på att lägga märke till när du rycker eller plockar (eller är på väg att börja göra det). Du får också träna på att göra så kallade motrörelser, som gör det svårare att rycka eller plocka. En motrörelse kan till exempel vara att lägga armarna i kors, för att på så vis låsa händerna från att rycka eller plocka.

Du och dina föräldrar får också andra tips på hur ni kan göra ryckandet eller plockandet mer besvärligt att utföra, för att på så vis minska det. Det kan vara att du inte ska ha handen i håret i onödan, att du ska använda bomullshandskar i situationer när du brukar rycka eller plocka, eller att ni ska täcka över speglarna hemma.

Behandlingen sker både på mottagningen och som hemuppgifter mellan besöken.

Det finns idag tyvärr inga mediciner som hjälper mot trichotillomani eller dermatillomani.